Jag har visst gått och fått jobb, delvis bara 50%, men ändå. Jag går till jobbet varje dag, skapar egna rutiner som jag själv har sett till att få. Jag går till körskolan på morgonen med min to-go tekopp och pluggar. Jag sover extremt tidigt och klipper gräs varannan helg.

Idag har jag fyllt i papper om att bli medlem i a-kassan. SÅNT GÖR JU BARA STORA. På ca 2 veckor har så mycket hänt, och det känns inte längre som om mitt liv kommer bli värdelöst.

Mitt mål är att ta körkort innan jag är 20, och flytta innan nästa sommar. (Långt mål, jag vet, men funkar inte att pressa fram körkortet, det har jag redan provat en gång, och det gick åt skogen).

Har bokat körlektion. Kör typ varannan dag, efter jobbet. Cyklar hem 2 mil, parar ihop två vuxna katter med varandra (tålmod krävs!!!) och försöker fundera på vad J_A_G vill.

Sedan jag var liten har jag velat bli veterinär för smådjur. Men jag vill inte plugga tills jag är trettio och sen inse att jag ångrar mig. Samtidigt som jag vill vidareutbilda mig, så vill jag jobba på Ica hela mitt liv. Egentligen, vad spelar 40 000 i månaden för roll mot typ 17 000. INGENTING, vad spelar det egentligen för roll om man typ köper euroshopper pasta eller färskpasta från ngt lyxmärke, för man klarar sig bra ändå. PENGAR ÄR INTE ALLT. Om man är lycklig kanske det inte spelar så himlans stor roll iaf? Eller, ELLER GÖR DET.

Jävla ångets.

Ja det jag vill säga med det här är väll att jag borde blivit rörmokare, då pluggar man i tre år. Sen är man klar.

Jaja, bla bla och jag börjar om 30 min. På fredag ska jag gå ut, har inte varit ut på två månader, så det ska bli roligt. Men kram och puss på er. En fin dag, nya möjligheter och nya äventyr. Får se om någon gullig Carlforsskian stöter på mig idag, sånt lever jag på för tillfället. PUSS